Enligt uppgift är vi nu drygt tre miljoner svenskar som regelbundet överdoserar Hemnet. På deras hemsida lär jag mig också att den genomsnittliga beroendeprofilen är en kvinna mellan 30-39-år som har småbarn eller skolbarn, hon är välutbildad och har relativt god inkomst.
Men inte kan det väl vara så att vi ska flytta hela högen? Nej, det är lite bal på slottet över det här beroendet. Brygg en kopp kaffe när barnen gått och lagt sig, slå dig ned framför Hemnet, flytta in i de olika bostäderna; se dig själv skrida i designertofflor sippandes en extrastark espresso, i ridbyxor utanför herrgården med tillhörande stall eller i gummistövlar med blåbärskorg framför det lilla torpet…
Oförarglig verklighetsflykt? Nja, I am not so sure. På en hälsosajt läser jag att den gemensamma nämnaren för alla former av beroende är att vi tar till en yttre åtgärd för att kompensera ett inre problem. Ett beroende handlar om ett vanemässigt beteende som vi inte upplever att vi klarar oss utan.
Så: Jag är ett solklart fall! Någon avvänjningskur hittar jag dock inte hur jag än letar så det verkar inte bättre än att jag får klara av det själv. Cold turkey är inget alternativ, det har jag alldeles för svag karaktär för, så då återstår en nedtrappningskur. Om den fungerar kanske jag kan göra business av den?
Jag tänker mig den något så här:
1)Ändra inställningar på Ditt Hemnet. Radera alla noggrant inlagda uppgifter om pris, storlek och område och känn hur oron sprider sig i kroppen när du inte hittar lägan du (i fantasin) flyttade in i förra veckan.
2)Kolla in bostäder som ligger flera mille över ditt maxtak och just när njutningsklimax är nära byter du raskt till prisstatistiken över ditt eget område. Kontemplera en stund över mellanskillnaden och boka ett möte med din bankman.
3)Spärra Hemnet som barnförbjudet material och intala dig själv att nu är det dags att skaffa sig ett liv även om du vet att det i längden är omöjligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar